Öka kunskapen om boköpsmodeller

Hur skulle ni definiera hybridmodeller?

Inom bostadsforskningen förekommer både begreppen hybridformer och intermediära upplåtelseformer, som egentligen kan innefatta väldigt många olika slags upplåtelseformer och koncept. Men gemensamt är att de rättighetsmässigt är ett mellanting mellan hyra och ägande, samt att de ofta används för att sänka trösklarna in på bostadsmarknaden.

Berätta mer om er forskning. Vad har ni kommit fram till hittills? 

Forskningen är fortfarande i ett tidigt skede, men vi kan redan nu se några av de utmaningar som aktörer möter när de försöker etablera och sedan skala upp den här typen av intermediära eller hybrida modeller. Det handlar bland annat om att hitta finansiering och lämplig mark att bygga på. Det finns också ett stort behov att nå ut med information till såväl konsumenter som banker och kommuner som markägare. Det är tydligt att det behövs en stabil grund som bidrar till trygghet och förutsägbarhet för framför allt kunden.

Hur utbredd är användningen av hybridmodeller i Sverige jämfört med andra delar av Europa?

Olika typer av intermediära eller hybrida former finns i länder runt om i världen. Just hyrköp och boköpsmodeller är vanligare i exempelvis Storbritannien och Norge.

Hur kommer det sig att den här typen av modeller inte används oftare i Sverige?

Till stor del beror det nog på att de är i ett tidigt skede i Sverige och därmed fortfarande okända för många. Att utveckla, etablera och så småningom skala upp tar tid.

Vad krävs för att hybridmodeller ska slå igenom på allvar i Sverige? 

Det krävs framför allt en kraftansträngning i etableringen och att informationen når konsumenter och andra aktörer, som till exempel banker och kommuner. Oavsett upplåtelseform eller typ av koncept behöver det vara tydligt hur de fungerar. För att förtydliga hyrköps- och boköpsmodeller har vi till exempel föreslagit avtalsstandardisering. Det kan också underlätta för kunden att välja mellan olika erbjudanden. Hur många bostäder som kan erbjudas på det här sättet framöver hänger också på exempelvis bostadsutvecklares finansiella förmåga. 

Till sist, hur planerar ni att ta er forskning vidare?

Vi hoppas kunna undersöka fler modeller, med mer djupgående juridisk och ekonomisk analys. Det är också viktigt att titta närmare på de utmaningar som aktörerna möter, till exempel finansiering, marktillgång och planering. När befintliga koncept har funnits några år blir det också intressant att undersöka mer specifikt vilka grupper som fått ökade möjligheter att äga sitt boende.