Så bygger OBOS för alla

Hem som håller balansen

Varje ny bostad som byggs idag omfattas av ett strikt regelverk, i allt från byggregler till detaljplaner – men också i fråga om tillgänglighetskrav. Arkitektens tankar ska förverkligas i form av ett hem där folk vill bo, men bostaden ska också fungera för alla. Och naturligtvis gå att bygga för rimliga pengar, så att du har råd att flytta in. En lika utmanande som stimulerande balansgång för bygglovsprojektören, menar Daniel.

– Det är det här mitt jobb går ut på: att skapa funktionella och trivsamma hem som uppfyller kraven, för att sedan ta fram alla handlingar som krävs för att kunna söka bygglov.

 

Exteriör visionsbild på ett kedjehus i Brf Björrödsbäcken som Daniel ritat.

Tillgängliga för alla

Tillgänglighetskraven följer svensk standard och finns till för att så många som möjligt ska kunna delta i samhället på lika villkor. När det gäller bostäder ska de både kunna användas av personer med full rörlighet och personer som använder rullstol, rollator eller liknande. Det finns även ett antal krav som skapar tillgänglighet för personer med nedsatt syn eller hörsel, men dessa är mer vanliga i offentliga lokaler.

– Man tänker ju ofta att det handlar om personer som sitter i rullstol, men det kan lika gärna handla om att du bryter benet och inte kan gå i trappor på ett tag. Tillgängligheten är viktig för alla, förklarar Daniel.

Ställer krav inomhus

Har du hälsat på i en nybyggd liten studentlägenhet och kanske reagerat över hur stort badrummet är i förhållande till resten av bostaden? Det är ett av de mest synliga tecknen på att tillgänglighetskraven har tillämpats. De handlar nämligen mycket om mått och avstånd, berättar Daniel.

– Ja, allt från mått i entréer och passager till hur nära vägg en toalettstol får placeras och hur långt det ska vara mellan spishäll och vask. Alla nybyggda bostäder behöver också ha vissa grundfunktioner tillgängliga på plan ett. För oss som ofta bygger tvåplanshus innebär det till exempel att dusch och toalett, tvättutrymme, förvaring och matlagningsmöjligheter inte enbart får finnas en trappa upp.

 

Interiör visionsbild från Brf Nytorp som Daniel ritat. 

Men även utomhus

Tillgänglighetskraven sträcker sig även utanför hemmets väggar. Här kan det handla om själva husets placering i miljön, till exempel om att hitta alternativa lösningar där det krävs trappor, men också om hur långt det är till saker du behöver i din vardag.

– Här behöver vi både anpassa oss till vad detaljplanen säger och till tillgänglighetskraven som styr hur långt det får vara till förråd, miljörum och parkeringsplatser. Det är inte alltid en helt enkel ekvation att lösa, konstaterar Daniel.

Svårare och dyrare, men värt det

En av de stora utmaningarna med tillgänglighetskraven är ekonomiska. Som bostadsutvecklare vill vi ju bygga för alla – och ibland skulle vi önska att vi kunde bygga ännu mer prisvärt. Men när kraven gör att varje bostad behöver större yta får färre bostäder plats på tomten – och då blir kostnaden för varje hem högre. Det här gör till exempel svårare att bygga små och billiga studentlägenheter, förklarar Daniel.

– Tillgänglighetskraven försvårar och fördyrar, så är det. Men i slutändan är det värt det. Det handlar ju om att se till att vi alla har en god levnadsstandard i våra bostäder. Det är viktigt att vi bygger för olika plånböcker och för människors olika förutsättningar i livet, och jag tycker det går hand i hand med hur vi på OBOS jobbar.

Nedan syns ett exempel på en planlösning i Brf Nytorp där Daniel haft tillgänglighetsanpassning i åtanke från start.